100 ord Göran Forsmark ”Ormen Friske”

Aktiva seniorer i Nyköping-Oxelösund lyssnade till Folkbildaren Göran Forsmarks berättelsen om vikingaskeppet Ormen Friske, dess historik och dramatik. Skeppet byggdes vid Stensunds folkhögskola utanför Trosa, våren 1949. Göran, som har varit verksam vid skolan bl.a. som rektor, berättade om Sten Schröders betydelse för etablering av skolan och initiativtagaren till skeppsbygget.

Det allmänna intresset för Ormen Friske var stort och inbjudningar kom till Gustav V:s födelsedag i Tullgarn samt Lingiaden i Stockholm. Året därpå 1950 fick man en inbjudan till en sjöfartsmässa i Rotterdam. Färden dit påbörjades den 4 juni från Birka via Hanöbukten, Ystad och bogsering genom Kielkanalen. Därefter var man ute på havet och började seglatsen 21 juni över Nordsjön. Under natten hamnade man, oväntat i en hård storm och vände om in mot Helgoland. Dagen därpå siktades de mitt dagen en sista gång. Samtidigt användes Helgoland som övningsmål för bombflyget. En teori framfördes om att detta skulle kunna ha orsakat förlisningen.

Det blev aldrig klarlagt hur förlisningen verkligen gick till och endast nio av de femton besättningsmännen hittades. Vrakdelar hittades tre dagar efter förlisningen 45 km nordost om Helgoland. Denna händelse överskuggades helt av att Koreakriget startades samma dag.

Ann Mari Westerlind 14 Mars 2023 Nyköpings byggnaders historiska utyveckling

Aktiva seniorer i Nyköping-Oxelösund hade nöjet att lyssna till arkitekten Ann Mari Westerlind, som berättade om bebyggelseutvecklingen i Nyköping från medeltid till nutid.

Ann Mari har genom studier av äldre kartor, detaljplaner mm identifierat olika bebyggelseepoker i Nyköping. Den äldsta är den medeltida staden som senare efterträddes av den regelbundna småstaden. Nästa epok växte fram som rutnätsstaden med exempelvis Pihlska gården och Gamla residenset. Därefter utvecklades staden bli den växande rutnätsstaden och senare kom Funkisperioden. Ann Mari lotsade oss vidare till tiden kallad Hänsynsfull förnyelse och Nya Nyköping planerna från sent 1980-tal. De nuvarande planerna tar fasta på hållbarhetsperspektivet.

Föredraget innehöll ett stort antal bilder, som exemplifierade det olika epokerna på ett mycket illustrativt sätt.

100 Ord Aktiva Seniorer i Nyköping- Oxelösund – Peter Edling

Aktiva Seniorer i Nyköping- Oxelösund underhölls av Peter Edling från Husby-Valla under temat Mitt liv på landet. Redan som barn präglades han av vistelse på landet hos den äldre generationen. Skolan ansåg han vara ett ingrepp i friheten, men likväl utbildade han sig under 1970-talet inom markvetenskap på nuvarande Lantbrukshögskolan i Ultuna.

Ytterligare förkovran såväl i Sverige som utomlands samt kärleken ledde så småningom till det sörmländska landet i Husby-Valla. Lantbruket på gården har varit inriktat på mjölkproduktion och senare köttproduktion. Fåravel är nu även en viktig inriktning. I samband med den så tog Peter upp konflikter mellan land och stad.

100 ord Hans Bratt Hernberg

Aktiva seniorer i Nyköping-Oxelösund bjöd in Hans Bratt Hernberg. Han hade valt att berätta om sitt rika liv under ämnet ”Från diakon och präst i Sverige och Los Angeles till chef för Stjärnholms stiftsgård.

Vi fick följa Hans resa från Sandviken, spelande i rockband, som diakon i S:ta Clara i Stockholm. I sitt diakonarbete kom han i kontakt med de svagare i samhället men även med Carl Philip från kungahuset. Hans såg till att bygga upp en verksamhet i Gästrike Hammarby som han kallade ett Förvandlingshem för de som levde på ”Plattan”.

Efter prästvigning 2013 verkade han som präst i Botkyrka. Under fem år var han sedan kyrkoherde i Los Angeles med många upplevelser, som under lock-down, skogsbränder mm.

Vi fick oss ett mycket spirituellt föredrag till livs. Hans tycker att han nu har hittat hem som Stiftsgårdschef på Stjärnholm.

100 ord ”Det svenska ubåtsvapnet”

Aktiva Seniorer i Nyköping-Oxelösund fick på vårt möte den 1 november höra hur Håkan Beckius från Nora med tiden började arbeta på U-båtar. Han beskrev ingående hur U-båtar är uppbyggda och vilka typer av U-båtar vi har eller haft. Med hjälp av vattentankar regleras hur djupt U-båten ska gå. Genom tillsats av syrgas hålls syrehalten i U-båten på tillräckligt hög nivå. Vatten från havet används efter avsaltning som dricksvatten. Med ett stort antal hydroforer observeras omgivningen. Ingen möjlighet finns att från U-båten se ut. För att se omgivningen krävs att periskop hissas upp. Samtliga våra U-båtar har byggt i Sverige. Den första Hajen byggdes redan 1904 och finns nu på marinmuseum i Karlskrona.

Från 1926 byggdes U-båtar i Drakenklassen totalt 26 stycken. År 1943 sprängdes U-båten Ulven på västkusten. Under 1960 och 70-talen hade vi 23 U-båtar och ytterligare skulle byggas. Från 1968 byggdes en serie Sjöormen och Sjölejonet. Håkan jobbade ombord på den typen av U-båt. Då var båten indelad i två våningar.

Från slutet av 1980-talet byggdes Gotlandsserien. Numera finns periskop som snabbt sticks upp över ytan och scannar av omgivningen i samtliga riktningar på fyra sekunder. Stirlingmotorer som direkt matas med syrgas används. I den serien ingår bl.a. de U-båtar vi har nu Södermanland, Västergötland och Östergötland. Ytterligare en U-båt för leverans 2026 byggs nu. U-båtar är ett utmärkt vapen för skydda av vår kust.