Nyköpings byggnader Ann Mari Westerlind

Ann Mari Westerlind 14 Mars 2023 Nyköpings byggnaders historiska utyveckling

Aktiva seniorer i Nyköping-Oxelösund hade nöjet att lyssna till arkitekten Ann Mari Westerlind, som berättade om bebyggelseutvecklingen i Nyköping från medeltid till nutid.

Ann Mari har genom studier av äldre kartor, detaljplaner mm identifierat olika bebyggelseepoker i Nyköping. Den äldsta är den medeltida staden som senare efterträddes av den regelbundna småstaden. Nästa epok växte fram som rutnätsstaden med exempelvis Pihlska gården och Gamla residenset. Därefter utvecklades staden bli den växande rutnätsstaden och senare kom Funkisperioden. Ann Mari lotsade oss vidare till tiden kallad Hänsynsfull förnyelse och Nya Nyköping planerna från sent 1980-tal. De nuvarande planerna tar fasta på hållbarhetsperspektivet.

Föredraget innehöll ett stort antal bilder, som exemplifierade det olika epokerna på ett mycket illustrativt sätt.

Per Edling 100 ord

100 Ord Aktiva Seniorer i Nyköping- Oxelösund – Peter Edling

Aktiva Seniorer i Nyköping- Oxelösund underhölls av Peter Edling från Husby-Valla under temat Mitt liv på landet. Redan som barn präglades han av vistelse på landet hos den äldre generationen. Skolan ansåg han vara ett ingrepp i friheten, men likväl utbildade han sig under 1970-talet inom markvetenskap på nuvarande Lantbrukshögskolan i Ultuna.

Ytterligare förkovran såväl i Sverige som utomlands samt kärleken ledde så småningom till det sörmländska landet i Husby-Valla. Lantbruket på gården har varit inriktat på mjölkproduktion och senare köttproduktion. Fåravel är nu även en viktig inriktning. I samband med den så tog Peter upp konflikter mellan land och stad.

100 ord Bratt

100 ord Hans Bratt Hernberg

Aktiva seniorer i Nyköping-Oxelösund bjöd in Hans Bratt Hernberg. Han hade valt att berätta om sitt rika liv under ämnet ”Från diakon och präst i Sverige och Los Angeles till chef för Stjärnholms stiftsgård.

Vi fick följa Hans resa från Sandviken, spelande i rockband, som diakon i S:ta Clara i Stockholm. I sitt diakonarbete kom han i kontakt med de svagare i samhället men även med Carl Philip från kungahuset. Hans såg till att bygga upp en verksamhet i Gästrike Hammarby som han kallade ett Förvandlingshem för de som levde på ”Plattan”.

Efter prästvigning 2013 verkade han som präst i Botkyrka. Under fem år var han sedan kyrkoherde i Los Angeles med många upplevelser, som under lock-down, skogsbränder mm.

Vi fick oss ett mycket spirituellt föredrag till livs. Hans tycker att han nu har hittat hem som Stiftsgårdschef på Stjärnholm.

Det svenska ubåtsvapnet

100 ord ”Det svenska ubåtsvapnet”

Aktiva Seniorer i Nyköping-Oxelösund fick på vårt möte den 1 november höra hur Håkan Beckius från Nora med tiden började arbeta på U-båtar. Han beskrev ingående hur U-båtar är uppbyggda och vilka typer av U-båtar vi har eller haft. Med hjälp av vattentankar regleras hur djupt U-båten ska gå. Genom tillsats av syrgas hålls syrehalten i U-båten på tillräckligt hög nivå. Vatten från havet används efter avsaltning som dricksvatten. Med ett stort antal hydroforer observeras omgivningen. Ingen möjlighet finns att från U-båten se ut. För att se omgivningen krävs att periskop hissas uppSamtliga våra U-båtar har byggt i Sverige. Den första Hajen byggdes redan 1904 och finns nu på marinmuseum i Karlskrona.

Från 1926 byggdes U-båtar i Drakenklassen totalt 26 stycken. År 1943 sprängdes U-båten Ulven på västkusten. Under 1960 och 70-talen hade vi 23 U-båtar och ytterligare skulle byggas. Från 1968 byggdes en serie Sjöormen och Sjölejonet. Håkan jobbade ombord på den typen av U-båt. Då var båten indelad i två våningar.

Från slutet av 1980-talet byggdes Gotlandsserien. Numera finns periskop som snabbt sticks upp över ytan och scannar av omgivningen i samtliga riktningar på fyra sekunder. Stirlingmotorer som direkt matas med syrgas används. I den serien ingår bl.a. de U-båtar vi har nu Södermanland, Västergötland och Östergötland. Ytterligare en U-båt för leverans 2026 byggs nu. U-båtar är ett utmärkt vapen för skydda av vår kust.

Vad händer med klimatet

Vad händer med klimatet?

Aktiva seniorer i Nyköping-Oxelösund bjöd in Lennart Bengtsson, Professor (em) i dynamisk meteorologi, att hålla föredrag i det aktuella området – Vad händer med klimatet?

Utgående från sin mycket långa erfaren av att utveckla meteorologiska analys- och prognosmodeller tog Lennart Bengtsson upp några frågeställningar som:

Har det blivit varmare på jorden de senaste 70 åren? Ja + 1 grad.

Har vädret blivit mer extremt? Nej

Håller Arktis på att bli isfritt? Nej, men istäcket har minskat.

Hur mycket stiger världshavet? 3 mm/år

Vad händer med klimatet om 100 år? Temperaturen ökar med 1 – 3 grader.

Grunden till svaren på frågorna belystes med temperaturdiagram, strålningsbalansen för planeten, viktiga växthusgaser m.m. Dessutom diskuterades möjliga åtgärder för att kunna påverka uppvärmningen.

Olof Jonmyren – 100 ord

Olof i samtal med några deltagare vid föredraget

Olof Jonmyren – Från papperstidning till digital utgåva

Olof Jonmyren, ledarskribent på Sörmlands Nyheter, gav oss en exposé under rubriken: Från papperstidning till digital utgåva. Olof började sin journalistiska bana som sportreporter på tidningen Barometern, så smålänning som han är. Det första intrycket, förutom redaktionerna, var två stora avdelningar sätteriet och tryckeriet samt lukten av trycksvärta.

Mycket har förändrats sedan sent 1980-tal till idag, Tidigare hade nästa alla tidningar sitt eget tryckeri. Idag trycks SN i Linköping tillsammans med ett 20-tal andra. Ekonomin och därmed antalet journalister har ändrats mycket på senare tid. Många frågor var uppe som faktabakgrund, bildsättning, gemensamt innehåll för flera tidningar, rubriksättning mm.

Sammanfattningsvis sa Olof att det han saknade mest var lukten av trycksvärta.

Mats Denninger 100 ord

100 ord Mats Denninger – Mitt liv

Mats Denninger, boende i Lästringe, berättade för Aktiva Seniorer i Nyköping- Oxelösund, om ett rikt liv både i tid och rum. Berättelsen började i Kenya, sent 1980-tal. från ett uppdrag som rådgivare åt en motsvarighet till vårt LRF. Exempel på grödor visades, men även bilder på det rika djurlivet med bufflar, noshörningar, lejon bland många andra. Även Safarirallyt berättade han om. Mats återkom till samma region ett antal år senare för uppföljning och nya uppdrag.

Mats beskrev även ett antal projekt i Kina, Indien och Ryssland som gällde hållbarhet och miljö. Han lyfte även fram att problem, med att starta projekt utomlands, kan uppstå. Finns inte kunskap, vilja och vidareutbildning så kan dessa investeringar bli förfelade.

Vi fick många intressanta utblickar från Mats engagemang världen över.

Leif Jacobsson Människor jag mött

Leif Jacobsson -Föredrag 2022-02-22

100 ord

Aktiva Seniorer i Nyköping – Oxelösund hade nöjet av att lyssna på Leif Jacobsson, som både berättade och sjöng. Alla känner igen Leifs röst från 25 år i Radio Sörmland. En del av hans möten med sörmlänningar har resulterat i flera böcker. Vi fick bland höra om Vera Siöcrona, som upplevde mycket i sitt liv. Leif berättade om hur hon kämpade emot rivningar i Gamla stan och blev omsjungen av Evert Taube. Hon bodde i Malmköping under senare delen av sitt liv. En annan historia, som vi fick ta del av var om en besättningsman på räddningsfartyget Belos. Han var med om eftersökningarna av ubåten Ulven utanför Göteborg 1943. Ubåten hittades efter en vecka förlist med mer än 30 man ombord. Leif fick kontakt med mannen efter att ha intervjuat hans fru, som var det egentliga intervjuobjektet. Det var det okonventionella sättet som gav så många berättelser, som vi ta del av en del. Det blev ett mycket uppskattat föredrag.

Broberg Linné

Linné – föredrag av Gunnar Broberg

Aktiva Seniorer i Nyköping – Oxelösund lyssnade till ett informativt föredrag av Gunnar Broberg med titeln ”Carl von Linne och hur kan man skriva om honom”. Vi fick följa Linne’ från födelsen i Stenbrohult via olika utbildningar i Lund, Holland och till Uppsala. Linne’ genomförde många resor inom landet med start i Lappland och något senare i Dalarna. Han samlade in ett stort antal växter, mineraler mm. Utgående från bl.a. dessa samlingar började tankarna på det klassifikationssystem som gjort honom världsberömd, växa fram. Systemet utvecklades till att även gälla mineraler och djur. Mycket av det Linne’ namngav, exempelvis Homo Sapiens lever kvar idag. En sökning på internet på namnet Linnaeus ger Linne’ en första plats före Jesus, eftersom vid alla växter m.fl. finns beteckningen. Detta var en de intressanta fakta som Gunnar förmedlade oss.

Klövviltet och skogen

Klövviltet och Skogen

Föredrag av Fredrik Widemo 2021-10-19

Föreningen Aktiva Seniorer i Nyköping och Oxelösund har nu kommit igång med sina uppskattade föredrag. Höstens andra föredragshållare var Fredrik Widemo från SLU, som informerade på ett mycket informativt sätt, under rubriken Samförvaltning Klövvilt – skog. Fredrik gick tillbaka till 1930-talet för att belysa hur förhållandena mellan tamdjur och vilt har förändrats radikalt till idag. Från ett skogsbete av kor och små viltstammar till nästan 20 gånger fler älgar och en halvering av antalet kor påverkas naturligtvis skogsbestånden. Även ökningen av nya klövdjur påverkar skogen, vilket även klimatförändringar bidrar med.

Fredrik visade hur olika attityderna till älgstammens storlek kan vara mellan olika kategorier, som jägare, skogsägare och lantbrukare. I Sörmland vill alla tre kategorierna se mer älg. Skogsägarna i Sörmland vill se mer älgar än jägarna de i två andra länen. En förhållandevis liten älgstam i Sörmland kan påverka attitydskillnaden.